Lantmäteriet har meddelat att de från och med den 3 februari 2025 kommer att erbjuda nya öppna värdefulla datamängder. Det här tycker vi på Gispo (som älskar öppna data) att är suveränt, men jag blev lite ställd när jag insåg att mycket data kommer att bli tillgängligt via STAC, för det har jag knappt någon erfarenhet av. Därför tog jag reda på lite grejer om STAC. Ifall det finns någon annan där ute som inte heller är bekant med STAC så är den här texten för dej!

Vad är STAC?

STAC står för SpatioTemporal Asset Catalog och är en öppen standard (yay!) för att beskriva och dela geospatiala data, såsom satellitbilder och andra dataset med geografiska och tidsmässiga komponenter. STAC bygger på JSON, vilket gör det enkelt att använda och integrera med moderna webbtjänster och det består av tre huvudelement:

Catalog: En samling av resurser eller underkataloger.
Collection: En grupp resurser med gemensamma egenskaper, t.ex. ett dataset från samma satellit.
Item: En enskild produkt, t.ex. ”satellitbilder från februari över Åland från Ålandssatelliten”.
Asset: En enskild fil eller uppgit, t.ex. en bild över ett specifikt område vid en specifik tidpunkt i GeoPackge-format.

STAC används ofta för att göra stora mängder geodata sökbara och lättillgängliga.

Hur ska jag använda STAC?

Du har tur! Ett ypperligt verktyg som har allt som behövs för att utnyttja STAC är QGIS. Om du har den senaste versionen av QGIS (i skrivande stund 3.40) så finns det faktiskt en egen liten knapp i din Datakällor-panel där det står STAC. Du kan använda den, men efter att jag testat den samt insticksprogrammet STAC API Browser Plugin så rekommenderar jag den senare. Ladda ner insticksprogrammet via Plugin-menyn.

STAC är alltså optimerat för att ge tillgång till geografiska data med en tidskomponent och du har alltså möjlighet att ladda ned det data du behöver över ett specifikt område under en viss tidpunkt. Du kan kolla in de färdiga anslutningarna till olika STAC Catalogs. När du vill lägga till en ny (till exempel Lantmäteriets) STAC Catalog så klickar du på “New” och sedan ger ett namn samt lägger in adressen till den STAC Catalog vars innehåll du vill se. Vill du genast ha nåt att testa kan du testa någon som finns här. Det är även i detta skede som du lägger in eventuella användaruppgifter.

Välj den STAC Catalog som du vill se. Tryck sedan på “Fetch Collections” för att se vad det finns för olika samlingar av data. Välj något intressant ur listan (du kan välja flera). Sedan kan du filtrera data baserat på tidpunkt eller utsträckning (område). Du kan till exempel välja “Rita på kartblad” och välja ut det område du är intresserad av.

Tryck sedan på “Search”. Har du tur finns det något som passar dina kriterier. För att se det exakta området kan du välja “Select footprint” och sedan “Add the selected footprint”. Då dyker det upp ett nytt lager i QGIS med området filen täcker. Ifall det ser bra ut kan du trycka på “View assets”.

Därefter öppnas en ny ruta med alternativ att lägga till data som ett lager eller för att ladda ner data till din dator. Beroende på dina behov kanske du inte behöver ladda ner lagret utan bara kolla på det, men i många fall är nedladdning säkert att föredra. Om du väljer att ladda ner data så hoppa först ett steg tillbaka och välj fliken “Settings” i STAC API Browser-fönstret och välj vilken mapp data ska sparas i.

Det är i princip allt du behöver veta för att komma igång med STAC i QGIS. Kom ihåg att om du behöver hjälp så ordnar vi på Gispo utbildningar och erbjuder support!

Stac för mig!

Vi gör ofta saker på det gamla vanliga sättet – enkelt, när man kan det – men det är inte alltid det mest effektiva sättet.

Det finns en hel del olika format för geografisk data. På vektorsidan är shapefile kanske det mest kända formatet, medan GeoTIFF ofta används för rasterdata. Men varför inte testa något nytt? Vad är GeoPackage, är det bara en open-source-hype?

GeoPackage (GPKG) är ett format för geospatial dataöverföring, och det kan beskrivas som en bärbar databas där datan sparas i tabeller. Man kan spara flera lager i en enda fil, vilket är en stor fördel jämfört med shapefile, som bara hanterar ett lager per fil. Med GeoPackage öppnas endast två hjälpfiler (SHM, WAL) när man läser eller skriver data. För att överföra en GeoPackage-fil, måste man stänga den så att hjälpfilerna försvinner – då är den redo att delas.

GeoPackage är en OGC-standardiserad databas baserad på SQLite, vilket gör den oberoende av någon specifik programvara. Du kan alltså använda den i alla program som kan läsa SQLite, till exempel QGIS. Det är lätt att använda GeoPackage eftersom QGIS 3 har ett inbyggt stöd för formatet och den ger det som förstahandsalternativ. GeoPackage är även brett implementerat på andra ställen (bl.a. GDAL, R, Python, Esri) och kan också spara rasterdata med så kallade “tiles”. Eftersom GeoPackage är ett open-source-format som sparas i en enda fil och fungerar oberoende av plattform, passar det bra för utveckling av mobilappar.

En stor fördel med GeoPackage är att det stödjer SQL. Det här gör att den som är van vid PostGIS kan få ett effektivare arbetsflöde genom att använda SQL.

Några smarta tips för GeoPackage i QGIS

Här är några praktiska tips för att jobba med GeoPackage i QGIS.

Att skapa ett GeoPackage-lager och organisera lager i QGIS

I ett QGIS-projekt kan man skapa ett nytt GeoPackage-lager genom att gå till Lager > Skapa lager > Nytt GeoPackage-lager.

Man kan ha flera tabeller i samma GeoPackage-fil, så det är ofta en bra idé att gruppera dem. Du kan göra det genom att klicka på ikonen med ett gem ovanför lagerlistan.

Spara en stil i GeoPackage

Du kan också spara stilar i GeoPackage-databasen. Välj lagret vars stil du vill spara, och gå till lagerinställningarna. Välj i nedre vänstra hörnet Stil > Spara stil > I datakällans databas

Sparade stilar syns i layer_styles-lagret i GeoPackage. Du kan kolla på det genom att öppna verktyget Databashanteraren i QGIS, genom att gå till Databas > Databashanteraren från QGIS-menyn. Under GeoPackage-ikonen, klicka på Ny anslutning och lägg till din skapade GeoPackage-databas. Bland dina skapade tabeller ser du nu layer_styles-tabellen. I vårt exempel innehåller den nu stilar för lagren ”parker” och ”träd”. Notera också att kolumnen styleSLD i tabellen innehåller SLD-koden för stilen. Denna kod kan användas för att visualisera lagret i till exempel GeoServer.

GeoPackage är alltså värt att använda när du vill få mer nytta av geografiska data. Det är även möjligt att konvertera gamla filer till GeoPackage-formatet, till exempel med GDAL/OGR-biblioteket. Det är bara att prova!

Välkommen tillbaka till frågor och svar om öppen källkod. I förra inlägget tittade vi på några av de grundläggande funderingar som många av oss har innan vi tar steget och börjar medvetet använda programvaror som bygger på öppen källkod. Nu fortsätter vi att gå igenom fler frågor, bl a

Vem utvecklar öppen källkod?
Vad menas med ‘community’ eller gemenskap?
Hur gör man rent praktiskt när man utvecklar öppen kod gemensamt?
Brukar användargränssnitten vara lite klumpiga? Dvs inte lika bra och grafiskt genomtänkt User Experience som vid proprietära programvaror?
Vad är FOSS4G?
Öppen källkod och öppna data – finns det någon koppling?
Hur kommer man igång själv?

Vem utvecklar öppen källkod för de GIS-applikationer som vi fokuserar på här?

Utvecklingsarbetet drivs av många parter och i den riktning som användarna vill. Allt bygger på en gränsöverskridande gemenskap av människor, på engelska ‘community’. Detta innebär att processen är organisk och man behöver lagom mycket ordning och reda så att kaos inte uppstår. Människorna har dock historiskt kunnat organisera sig och tillsammans förvalta och ta hand om det gemensamma som alla får nytta av.

Själva utvecklingsarbetet sker delvis som frivilligt, oavlönat arbete, delvis utförs arbetet av företag med hjälp av crowdfunding eller direkt finansiering från stora institutionella användare. Helheten koordineras av en internationell, icke-vinstdrivande organisation som heter Open Source Geospatial Foundation (OSGeo). Vill du läsa mer kan du besöka OSGeos webbplats.

Det är också viktigt att komma ihåg att det behövs många olika kompetenser vid utvecklingen av öppen källkod. Kan man koda i C, C++ och Java så kan man göra mycket nytta, men det behövs också färdigheter i kommunikation, juridisk kompetens inom licensfrågor, planering, ledarskap och t o m diplomati.

Hur gör man rent praktiskt när man utvecklar öppen källkod gemensamt?

Det sägs ofta att det finns en viss mentalitet och ett arbetssätt hos de som utvecklar öppen källkod. Nämligen att man helt enkelt är lite mer flexibel och inte har så mycket prestige. Man blir också duktig på att bryta ner större utmaningar till mindre, hanterbara bitar och låta folk därefter lösa de delarna för att sedan komma tillbaka och se den stora bilden. Lite som den klassiska frågan om “Hur äter man en elefant? En bit i taget. Dessutom kan man säga att öppen källkod befinner sig i en evig förändringsfas. Man utvecklar, testar, släpper ut, får synpunkter från användare och fortsätter utveckla.

Det finns en molnbaserad plattform som heter GitHub som fungerar som en virtuell samlings- och arbetsplats för dem som utvecklar öppen källkod. Det finns även andra plattformar, men GitHub är kanske den mest populära. På GitHub kan man lagra, visa och bearbeta öppen källkod tillsammans med andra utvecklare. Man kan också ta del av den historiska utvecklingen och se hur många som engagerar sig i vidareutvecklingen av en viss programvara. Därmed kan man göra en egen bedömning på hur mogen programvaran är och om det finns en kritisk användarskara. När du vill veta mer, ta en titt på GitHubs webbplats.

Vad betyder FOSS4G?

FOSS4G är en akronym och står för Free and Open Source Software for Geospatial. Det finns FOSS4G-konferenser som anordnas av organisationen OSGeo. Akronymen används också som ett samlingsbegrepp för i praktiken alla GIS-programvaror (“FOSS4G Software”) som är fria och bygger på öppen källkod, bl a QGIS, GeoServer, PostGIS och många fler.

“Free” kan tolkas på (minst) två olika sätt. “Free” innebär frihet att använda och modifiera programvaran eller “Free” som i gratis programvara. “Open” står för öppenhet, alltså att man öppet kan se programvarans källkod.

Det finns mer historia att gräva ner sig i om man är intresserad, både när det gäller utveckling av FOSS4G-programvaror och olika typer av licenser (villkor om friheter och rättigheter) som de släpps med. Om det är många IT-arkeologer där ute så hör av er, så kan det bli ett separat blogginlägg om ämnet vid senare tillfälle.

Brukar användargränssnittet vara lite klumpigt jämfört med proprietära programvaror?

Det är en intressant fråga som handlar om många aspekter: ytan och innehållet, programvarans mognad och återkoppling från användare.

Ofta uppstår öppen källkodsprojekt när en utvecklare vill lösa ett eget, specifikt problem.

I början funkar den “user experience” som utvecklaren själv är van vid och fokuset ligger inte på strömlinjeformat användargränssnitt utan på “innehållet”, dvs. att skriva bra kod. Men när projektet växer och fler ansluter sig och börjar använda programmet, kan återkoppling och eventuell crowdfunding leda till att man senare finslipar även själva “ytan”, alltså tar fram ett genomtänkt användargränssnitt.

Historiskt har QGIS användargränssnittet alltid varit ganska neutralt med sina gråa fönster. I formspråket kan man möjligen ana spår från tiden kring 2010 då den allra första versionen av QGIS såg dagens ljus. Sedan dess har användargränssnitt bearbetats och fått dagens rätt så klassiska utseende med menyer, beskrivande element och ikoner. QGIS fortsätter utvecklas mycket aktivt och varje år släpps en ny stabil version (LTR, Long Term Release) med nya funktioner och verktyg. Därför upplever många användare att det är behagligt med ett användargränssnitt som man känner igen.

Ifall det här med user experience är något som du vill ändra på så kan man engagera sig! Det är ju ett projekt som är öppet för alla. Det är verkligen inte så att man glömt bort user experience inom öppen källkod, ifall du är mer intresserad av ämne så ta en koll på Open Design Guide vars syfte är att ge användarna av öppen källkod en bättre user experience.

Öppen källkod och öppna data – finns det någon koppling?

Öppen källkod och öppna data låter som att de är släkt på något sätt. Och det stämmer: det finns en viss samhällstrend i bakgrunden. Vi på Gispo tycker också att det finns en koppling och vår verksamhetsidé är att främja användning av både öppna geodata och programvaror som bygger på öppen källkod.

Det är kanske bra att först påminna sig om hur tiderna har förändrats. Ungefär för 15-20 år sedan hade programvarorna (“verktygen”) höga licenskostnader och GIS-data (“råmaterialet”) var avgiftsbelagda. En ganska begränsad skara specialister kunde komma åt data och göra GIS-analyser samtidigt som stora mängder insamlade data knappt användes. Av samhällsekonomiska skäl började tanken om öppna data successivt växa fram tillsammans insikten om att data också skulle behöva tillgängliggöras. Idén om öppna karttjänster och standarder som skulle tas fram behöver ett eget blogginlägg så att vi inte tappar tråden här.

Öppna data är data som vem som helst kan använda fritt utan kostnader. EU:s Öppna data-direktiv som syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig har bidragit till förändringen. Säkerhet och integritet ska fortfarande beaktas men man vill att data ska göra nytta, inte bara samlas och lagras. “Data that is not used is useless”, säger man. Utöver offentliga data som samlats in av myndigheter, finns även öppna data som har tagits fram via privata initiativ. T. ex. OpenStreetMap, en världsomfattande kartdatabas som funnits sedan 2004 med ca 10 milj användare i skrivande stund och uppdateras löpande. Prova själv och jämför med t ex Google Maps på olika ställen runt om i världen!

Även om öppna data och öppen källkod är “släkt” är de ändå inga uteslutande komponenter. Man kan t.ex. använda ett öppenkällkodsprogram för att hantera sluten data eller använda öppna data i ett propritetärt program. Är du intresserad av öppna data och vill veta mer, kan du kolla in vad Internetstiftelsen skriver om ämnet och läsa mer om Öppna data direktivet på regeringens hemsida.

Om jag nu skulle vilja testa själv, hur gör jag för att komma i gång?

Du kan börja med att läsa om och sedan ladda ned QGIS på den officiella hemsidan. Använd data du redan har eller öppna data och gör din nästa GIS-analys med programmet. När du vill komma i kontakt med andra som använder QGIS så finns QGIS svenska användarförening.

Det är djupt mänskligt i att man vill dela med sig när man själv tagit emot något fint. Så känner vi här på Gispo, det är därför vi aktivt bidrar till öppen källkodsprojekt. Genom att bidra hjälper man inte bara sig själv utan även andra vilket skapar en fin “ringar på vattnet”-effekt. Det mest uppenbara sättet att engagera sig är så klart att hjälpa till med utvecklingen, genom att bidra med kod till ett projekt. Om du inte själv programmerar, kan du rapportera buggar och komma med förbättringsförslag, genom att skapa en “issue” på Github eller något annat ställe där projektet bearbetas. För många projekt krävs det översättningshjälp samt olika former av hjälp med organisering. Du kan gå med i stiftelsen OSGeo för att delta aktivt i olika projekt. Du kan förutom din tid även donera pengar till stiftelsen. Stiftelsen har många lokala avdelningar, bland annat i Finland. Än så länge finns ingen svensk avdelning men kanske är det du som startar upp den?

Behöver du hjälp så finns vi på Gispo här och kan erbjuda support och utbildningar för dig och din organisation. Och hoppas att vi ses nästa år på nästa FOSS4G träff eller på QGIS Sverige -föreningens årsträff!

I Finland finns det många arkeologiska objekt (genom Museiverkets gränssnitt kan man ladda ner över 38 600 punkter). Arkeologiska objekt är knutna till en specifik plats, och därför är det naturligt att undersöka dem med hjälp av kartor och geodata. Förutom platsinformationen så finns det olika attributdata, som exempelvis typ, tidsperiod och fotografier av objektet eller fyndplatsen. Att upprätthålla dessa data är inte så lätt. Inventeringar måste göras kontinuerligt runt om i landet för att hålla informationen uppdaterad.

På Museiverket i Finland var QGIS redan bekant sedan tidigare. En av de främsta apparna för datainsamling som är kompatibel med QGIS är QField. Vi på Gispo samarbetade med Museiverket, så att vi kunde testa hur mobilappen QField kunde hjälpa till med inventeringen av arkeologiska objekt.

Det finns flera anledningar till att använda QField, bland annat:

Kostnadsfritt
Fungerar både på iOS- och Android-enheter
Samverkar med det välbekanta och kostnadsfria QGIS-skrivbordsprogrammet
Tydliga instruktioner och videor
Appen finns även för Windows och Linux, så du kan testa allt på kontoret innan du beger dig ut i terrängen

QField är byggt på öppen källkod och det möjliggör också anpassningar av applikationen. Du kan till exempel själv lägga till funktioner som du saknar. Ifall du inte själv programmerar så kan du be oss på Gispo fixa det du behöver.

Hur gick projektet?

I projektet började vi med att skapa en QGIS-projektfil där vi gjorde de nödvändiga konfigureringarna. För inventering av arkeologiska objekt från Museiverket såg vi det som lämpligt att skapa tre lager: huvudobjekt, delobjekt och områdesobjekt. Dessa kompletteras sedan med ett par tabeller med kodlistor och en egen tabell för att lagra information om fotografier. Denna struktur skulle vanligtvis vara densamma för alla som arbetar med inventeringsuppgifter. Utöver detta finns det ofta behov av olika bakgrundskartor. Dessa kan till exempel vara Lantmäterivekets baskarta, flygbilder eller gamla georefererade historiska kartor. Inventeraren lägger själv till dessa lager, eftersom de varierar beroende på inventeringens syfte.

När konfigureringarna är klara överförs projektet till QField. För detta skapas en ny projektfil med insticksprogrammet i QGIS som heter QField Sync. Projektfilen överförs sedan till telefonen och öppnas med QField-appen. Överföringen kan göras till exempel via kabel eller genom QField Cloud-tjänsten. När överföringen är klar kan man börja samla in data med hjälp av QField-appen. Datainsamlingen är smidig även ute i fält, eftersom färdiga attributformulär har skapats i QGIS. Med attributformulär som är begränsade till en viss kodlista så får man enhetlig data. Nedan finns ett kort exempel på hur det ser ut att lägga till ett inveteringsobjekt i QField.

När den nödvändiga informationen har samlats in överförs den tillbaka till QGIS, antingen via en kabelanslutning eller med hjälp av den betalda QField Cloud SaaS-tjänsten, vilket möjliggör direkt överföring från fältet via internet. När informationen har kommit in i QGIS kan den granskas, redigeras och färdiga rapporter kan skapas. Data kan exporteras direkt till en databas eller i ett format som är kompatibelt med till exempel Excel.

Slutprodukten av projektet var en QGIS-projektfil anpassad för inventering av arkeologiska objekt i Finland, som kan föras över direkt till QField. Vi skapade även egna instruktioner för hela processen. Projektet innehåller fördefinierade lager och tabeller samt deras relationer till varandra.

”Genom smidig interaktion och testning av olika versioner av appen under praktiska fältarbeten kunde vi lösa upptäckta problem och skapa ett bra och fungerande verktyg för arkeologers fältinventeringar och granskningar av arkeologiska föremål” säger Jouni Taivainen från Museiverket.

Tommi Hyvönen från Museiverket kommenterade projektet så här: ”Vi nådde snabbt samsyn kring projektets mål tillsammans med Gispo, och genomförandet gick smidigt. Under projektet fick vi snabbt, och med relativt liten arbetsinsats, ett mångsidigt och fungerande verktyg för datainsamling. Eftersom lösningen är baserad på öppen källkod kan vi flexibelt anpassa och vidareutveckla formulären efter våra behov i framtiden.”

Även på Gispo var vi mycket nöjda med projektet och det var fantastiskt att se hur QField passar fint även för detta uppdrag. Fler sådana projekt, tack!

Behöver du hjälp med att komma igång med QField eller vill du höra mer om hur QField kan fungera i din organisation? Hör av dig så ordnar vi en kurs i QField!

——

Man kan ibland undra om något är för bra för att vara sant. Den frågan ställs om öppen källkod då och då. Vi har stött på många funderingar kring GIS och öppen källkod under alla dessa år och därför har vi tänkt att det är dags att reda ut några relevanta, återkommande frågor. Vi på Gispo är inte idealister utan har fötterna på jorden och vet av egen erfarenhet att öppen källkod är både bra och sant.

Men du behöver inte tro på oss bara för att vi säger att det är så. Nedan finns en samling svar och källor så att du kan få fundera i lugn och ro och dra dina egna slutsatser. Var så god!

Vi börjar med att beta av följande frågor :

Vad är öppen källkod?
Är öppen källkod mogen teknik eller ett relativt nytt fenomen, ett slags hobbyprojekt?
Säkerhet – kan öppen källkod vara full av virus?
Vem använder källkod – GIS-proffs eller bara fattiga studenter?
Varför ska man använda öppen källkod?

Vad är öppen källkod?

I början är det nog bra att reda ut de grundläggande koncepten så att vi pratar samma språk även om det blir en hel del svenska och engelska.

Öppen källkod (på engelska open source) är ett koncept som innebär att en programvaras källkod (koden som programmet består av) är öppen att läsa, använda, modifiera och att distribuera vidare av vem som helst. Detta är möjligt därför att den ursprungliga skaparen av koden har avsagt sig sin upphovsrätt och släppt resultatet för fri användning. Program som bygger på öppen källkod heter open source software (OSS). I GIS-världen kommer du snart att stöta på akronymen FOSS4G, Free and Open Source Software for Geospatial. Mer om det lite senare så att vi inte tappar den röda tråden här.

Motsatsen till öppen källkod är s.k. proprietär eller sluten/icke-öppen programvara. Då ägs programkoden av en part (ett företag) som utvecklar den och låter andra använda programvaran mot en licensavgift och enligt licensvillkor. Dessa villkor är ofta stränga och slutanvändarens rättigheter därmed kraftigt begränsade.

Rättigheter till öppen källkod regleras formellt med hjälp av sk. användarlicens. Det finns en hel flora av olika licenstyper, t. ex. Creative Commons (CC), MIT och GNU och vissa är mer restriktiva när det gäller bland annat kommersiell återanvändning. De mest tillåtande licenserna kallas för Copyleft-licenser, en liten blinkning åt termen Copyright. De ger alla användarrättigheter till publiken och gör det omöjligt att åtgången till programkoden någon gång i framtiden skulle kunna begränsas och att koden skulle bli proprietär programvara.

I det här blogginlägget fokuserar vi i huvudsak på GIS-program som bygger på öppen källkod, framför allt QGIS, PostGIS, Geoserver. Men det är bra att ha med i tankarna att öppen källkod finns överallt, t.o.m. utanför den geospatiala sfären.

Är öppen källkod mogen teknik eller ett relativt nytt, trendigt fenomen? Ett slags hobbyprojekt?

Den här frågan dyker upp lite då och då. Man kan då läsa mellan raderna en viss attityd hos den som ställer frågan. Det korta svaret är nej, öppen källkod är varken ett nytt fenomen eller hobbyprojekt.

Det långa svaret är lite mer omfattande. Generellt kan man säga att öppen källkod har funnits länge. Vill man kalla det för en trend så är den i så fall långvarig och tilltagande. Genombrottet kom på 1980-talet med internet och GNU-projektet som är ett helt operativsystem som bygger på öppen källkod som ett alternativ till operativsystemet UNIX. Sedan dess har vi bara sett fler och fler projekt med öppen källkod, även om man inte alltid vet att det handlar om öppen källkod, till exempel Mozilla Firefox. Det finns ett stort antal exempel på öppen källkod som vi alla indirekt använder dagligen, t ex databaser som MySQL och PostgreSQL.

Om öppen källkod var bara ett anarkistiskt hobbyprojekt så skulle det inte finnas något stöd från offentlig sektor. Men nu främjas användning av öppen källkod bl.a. av EU-kommissionen. Vill du veta mer om den strategi som EU har för öppen källkod sedan 2014 och hur det berör alla medlemsländer inklusive Sverige, kan du läsa mer här.

När det gäller GIS-applikationer som ligger oss närmast hjärtat, kan vi säga att GRASS GIS (Geographic Resources Analysis Support System) lanserades redan år 1982. QGIS såg dagens ljus 2002 under namnet Quantum GIS och när utvecklingen tog fart byttes namnet till QGIS år 2013. De första versionerna av både Geoserver (publicering av kartor på webben) och PostGIS (databasprogram) släpptes så tidigt som 2001. Med tanke på att antalet användare ökar och utvecklingsarbetet fortsätter så kan vi nog lugnt konstatera att det handlar om mogen, beprövad teknologi.

Kan vem som helst kan modifiera programvarans kod när det handlar om öppen källkod? Då kan väl koden vara full av virus och därmed en säkerhetsrisk, eller?

Säkerheten är en väldigt viktig fråga och vi tar det på största allvar.

Det är inte så att vem som helst med en dator bara kan plantera in virus i öppen källkod. Som i alla större projekt så sker utvecklingen gradvis, och all ny kod som produceras granskas av personer med kännedom om vad koden gör. Det ligger ju i alla användarnas intresse att sårbarheterna upptäcks så tidigt som möjligt. Granskningen sker innan en ny version av programvaran släpps ut för nedladdning. Naturligtvis behöver man se till att man laddar ner applikationen från en betrodd källa, exempelvis när du vill ladda ned QGIS, gör du det på www.qgis.org.

Det fina med öppen källkod är att allt är öppet, vilket betyder att det alltid finns många ögon som kan se alla förändringar och lägga märke till eventuella fel eller i värsta fall sabotageförsök. Man kan jämföra det med ett stort antal personer som korrekturläser en viss text. Flera ögonpar hittar förmodligen felen snabbare jämfört med bara en eller fåtal granskare. Sedan kan man fixa problemet och hela användargruppen (community) vinner på det. Däremot går det inte att granska proprietär (icke-öppen) källkod på samma sätt för att den koden är ju hemlig per definition.

Vill du själv kontinuerligt bevaka inrapporterade och åtgärdade sårbarheter, både i öppen källkod och proprietära programvaror, kan du till exempel gå till cve.org. Akronymen står för Common Vulnerabilities and Exposures, ett system med syfte att identifiera cybersäkerhetsrisker sedan 1993.

Vem använder öppen källkod? Är det främst för fattiga studenter som inte har råd eller för seriösa, professionella användare också?

Alla använder öppen källkod i någon mån, dvs alla från multinationella bolag som Microsoft och Google, till det lilla företaget som har en egen webbplats och dessutom alla de som har Android på sin telefon. Inom GIS-världen finns programvaror som bygger på öppen källkod (QGIS, GeoServer, PostGIS, m.m.) som används av statliga myndigheter, småföretag och multinationella bolag världen över.

Även företag som sysslar med att sälja proprietär (icke-öppen) programvara använder sig av öppen källkod som komponenter i sina programvaror. Varför? Jo för att öppen källkod är som namnet säger “öppen”, och kan användas av vem som helst (förutsatt att användarlicensen tillåter kommersiell användning).

Praktiskt taget alla GIS-proffs använder öppen källkod även om man kanske inte alltid är medveten om det. Anledningen är att många GIS-program som man betalar licensavgift för använder till exempel GDAL–biblioteket (Geospatial Data Abstraction Library), ett mycket bra verktyg vid konverteringar av olika raster- vektorformat. Och nu kanske du redan anar: biblioteket är byggt på öppen källkod.

Våra kunder, alltså många professionella GIS-specialister, använder sig av öppen källkod. Vi kan ju nämna till exempel flera större städer i Finland, bl a Helsingfors och Tammerfors samt Lantmäteriverket, den nationella lantmäterimyndigheten i Finland. Inom Europa används GIS-programvaror som bygger på öppen källkod av ESA, Europeiska rymdorganisationen och ECMWF, Europacentret för mellanlånga väderprognoser. Utanför EU kan vi nämna t ex UNESCO som främjar öppen källkod i sin GIS-verksamhet.

Varför väljer en professionell GIS-specialist att använda öppen källkod?

Anledningen till varför någon tar steget och börjar använda öppen källkod kan variera. Här är sju argument:

Öppenhet: man vet vem som har gjort programmet och hur det fungerar.
Frihet: att både använda och modifiera källkoden.
Säkerhet: öppen källkod granskas av många ögon.
Inga licensavgifter
Inga låsningar vid en enda programleverantör.
Ingen risk att programvaran bara försvinner en dag för att engagerade användare själva kan bidra till utvecklingen.
Enkelt att komma i gång, testa och jämföra med andra programvaror innan man bestämmer sig.

Vi avrundar här för tillfället. I nästa blogginlägg kommer vi att tala om hur och av vem öppen källkod utvecklas och hur man själv kommer igång. Vänta bara Öppen källkod i nötskal, del 2!

Det finns kraft i gemenskapen! Vi på Gispo bidrar till FOSS4G-gemenskapen bland annat genom regelbundna insatser för att främja öppenhet. I början av juli reste några av oss till FOSS4G-konferensen i Estland för att lära oss nytt och dela med oss av vår egen kunskap. Delad kunskap är dubbel kunskap! Men varför är gemenskapen så viktig i projekt med öppen källkod?

Utveckling och kontinuitet

Gemenskapen säkerställer att vi har tillgång till en bredare grupps kreativitet och kunskap! Ju fler människor som deltar i utvecklingen, desto fler krav ställs på programvaran – vilket innebär motivation att utveckla lösningar och verktyg för allt fler problem och användningsfall. Det finns något för alla att göra, även om du inte själv kan koda, så är det redan värdefullt att bidra med idéer. I stora projekt med öppen källkod är även kontinuitet av stor betydelse. Kreativitet, högkvalitativ utveckling och långsiktig planering motiverar utvecklare och uppmuntrar även nya deltagare att engagera sig!

Kvalitet och säkerhet

Kod som har granskats och testats av flera utvecklare är naturligtvis mer felfri. Någon kan fokusera mer på användarvänlighet medan en annan koncentrerar sig på effektivitet. Till exempel för ett tilläggsprogram, som hanterar större datamängder, är det viktigt att koden är optimerad för hastighet och smidighet. Samtidigt förbättrar en bredare användarbas mjukvarans funktionalitet, eftersom fler upptäcker buggar och skriver felrapporter.

Stöd för användare och utvecklare

God dokumentation säkerställer att nya utvecklare kan komma in i processen utan problem, även i långvariga projekt med öppen källkod, som QGIS. Gemenskapen är levande och syns som bäst i en aktiv användarbas och community med sina egna forum för informationsdelning och tutorials till exempel. För GIS-programvara på öppen källkod finns sådana plattformar som GitHub, StackOverflow, Fosstodon och olika e-postlistor. Ibland anordnas också evenemang, såsom FOSS4G- och QGIS-evenemang runt om i världen. https://www.osgeo.org/events/

Lärande

Utveckla dig själv också! Deltagarna kan öka sin yrkeskompetens genom att lära sig medan de jobbar, och samtidigt nätverka inom gemenskapen. Varning – nätverkande kan leda till intressanta karriärvägar och öppna nya dörrar!

Hur man kommer igång

Alla har något att bidra med till projekt med öppen källkod, så länge det finns en vilja att delta! Du kan till exempel börja med att förbättra QGIS-översättningar, som du kan kolla på Transifex. https://explore.transifex.com/qgis/ På StackOverflow kan du ställa frågor och lösa problem för andra användare. https://stackoverflow.com/

Kom med!

Kartografiska Sällskapet i Sverige organiserade de traditionella Kartdagarna i Göteborg, den 16 till 18 april 2024. Över 650 personer deltog i evenemanget. I utställningen fanns 27 utställare, och en av dem var Gispo! Programmet för Kartdagarna 2024 bestod av många olika presentationer, totalt 95 stycken. Kartdagarna hölls på Clarion Hotel Post i det gamla posthuset i Göteborg. Årets tema var ”Innovationskraften i geodata”.

Den första keynote-föreläsningen hölls av biträdande professor Pontus Wärnestål från Högskolan i Halmstad. Wärnestål talade om hur tjänster drivna med artificiell intelligens bör utformas. Temat artificiell intelligens var mycket närvarande under evenemanget. Det fanns många bidrag som på ett eller annat sätt relaterade till artificiell intelligens.

De flesta sessionerna bestod av vanliga presentationer, men det fanns även workshops och en paneldebatt på programmet. Presentationerna kom både från offentliga och privata sektorn. De flesta presentationerna var på svenska, men det fanns även några på engelska.

Vår egen Pekka Sarkola höll en workshop med temat ”Enterprise GIS with FOSS4G”. Workshopen var populär och hade cirka trettio deltagare. Efteråt ville många diskutera olika lösningar med öppen källkod och Gispo fick svara på många frågor.

Även om vi på Gispo hade full rulle med att stå vid montern och snacka med deltagare, så lyckades vi gå och lyssna på några presentationer. Till exempel höll Marcus Justesen från Värmdö kommun en presentation om Webb-GIS 2.0 och Clemens Zuba från Borås stad hade en presentation med titeln ”QGIS i en organisation – Tips som underlättar för användare och administratörer”. Justesens presentation betonade vikten av brett samarbete både internt i kommunen och med olika intressenter när man bygger en webb-baserad geodatainfrastruktur. Många kommuner använder ett webbkartsgränssnitt som utvecklats genom samarbete, som kallas HAJK. I Borås stad används QGIS för visualisering och hantering av geodata lagrat i PostGIS. QGIS-gränssnitt har anpassats med olika tillägg (t.ex. CustomToolBar och Menu From Project).

Vid evenemangets slut hölls en annan keynote-föreläsning med titeln ”Välmående från hjärnans perspektiv” av föreläsaren och pedagogen Ann-Helen Häggrud. Målet var att ge deltagarna tips om hur man tar hand om sitt eget välmående. Kemiska reaktioner som påverkar hjärnan och därigenom välmåendet diskuterades. Även om innehållet inte direkt relaterade till evenemangets tema var Häggruds presentation underhållande och användbar för många.

Evenemanget erbjöd gott om tid för nätverkande: mellan presentationerna (fika är en viktig svensk tradition) och på kvällsevenemangen. Första kvällen hölls ett ”utställningsmingel” där målet var att mingla runt på utställningen. Efter andra dagen hölls Kartdagspartyt. Efter att ha minglat en stund bjöds det på en trerättersmiddag. Efter efterrätten höjde DJ:n tempot och alla började dansa (till och med några finländare syntes, även om någon kanske påstår annat) och det blev en hel del ABBA-låtar.

De flesta deltagarna var svenska geodata-proffs. Många kommunanställda från olika delar av Sverige besökte Gispos monter. Även statliga institutioner som Lantmäteriet och Trafikverket hade många deltagare på Kartdagarna. Konsultföretag och företag specialiserade på lantmätning deltog också i konferensen. Evenemanget var gratis för studenter och de hade möjlighet att söka bidrag för resekostnader, vilket ledde till att många glada studenter hade kommit till Göteborg.

Under den sista sessionen presenterades vinnarna av kartutställningen. Gispo-representanterna gladde sig åt att många kartografer hade använt sig av programvara på öppen källkod, (som QGIS, Inkscape och GIMP) när de skapade sina kartor. Dessutom tillkännagavs platsen för nästa års evenemang. Det avslöjades att Kartdagarna 2025 kommer att hållas i Skellefteå den 8 till 10 april på Sara Kulturhus. Så vi ses nästa år i Västerbotten!

Kostnadsfri rådgivning erbjuds inom EU-projektet LIH (Location Innovation Hub) under 2024

Skulle du vilja ha en interaktiv webbkarta på din organisations hemsida?
Eller veta mer om var man hittar digitala kartor och hur man kan utnyttja dem?
Kanske har du redan en specifik GIS-relaterad fråga?
Eller flera frågor om geografiska data som bäst besvaras på en online workshop?

Gispo AB är partner i Location innovation Hub (LIH), ett projekt finansierat av EU och som koordineras av Geodatacentralen i Finland, expertmyndighet inom forskning och geografiska data.

Inom LIH-projektet erbjuds ett stort spektrum av tjänster till aktörer verksamma både inom offentlig och privat sektor. Målsättningen är att nå fram till olika aktörer i samhället som i dagsläget knappt använder digitala kartor eller gör det men endast i en begränsad omfattning och därefter hjälpa dem att komma i gång och få mer nytta av geografiska data.

Inom ramen av LIH kan vi på Gispo erbjuda kostnadsfri konsultrådgivning inom GIS och geografiska data till både privata företag och offentlig sektor och motsvarar en arbetsinsats på 10-15 arbetstimmar.

Om det låter intressant, tveka inte utan kontakta oss genom att fylla i formuläret, contact us with this form!

OBS: en så kallad Digital Maturity Assessment (DMA), en bedömning av den sökande organisationens digitala mognad görs innan man kan delta i projektet och utnyttja tjänsterna. Tidsåtgången för DMA-bedömningen uppskattas till 1-2 timmar och den görs både i början och slutet av projektet. LIH Office ansvarar för bedömningen och bokar en lämplig tid med deltagare. Syftet med bedömningen är att samla in data för att kunna avgöra hur effektiva och omfattande LIH-tjänster är på EU-nivå.

Världen förändras med hisnande takt nuförtiden men vissa saker består. Så som släkt och geografi – men det tänker man inte på hela tiden. Och sedan finns grannar. Dem ser man eller hör varenda dag och de kommer att vara där även imorgon.

Har man trevliga grannar på andra sidan staketet – eller sjön – så är det guld värt både till vardags och till fest. Man har ju en hel del i gemensamt, både problem och möjligheter, därför att marken förmodligen ser rätt så likadan ut på båda sidorna gränsen. Det är förresten inte otänkbart att i tidernas början uppfann någon hjulet, förmodligen lite kantigt utformat. Sedan kom grannen, lutade sig mot staketet, tittade noga, inspirerades av formen och föreslog något lite rundare. Världen började rulla och blev lite bättre på kuppen genom samarbete och öppenhet. Och grannarna kunde gå vidare och börja fundera på det där med elden…

Hjulets utformning närmar sig perfektion numera och eld har vi lite koll på men en hel del nya problem har uppstått. Kan man fortfarande fråga grannen (”hur har ni tänkt lösa det här?”) eller tipsa om någon lösning (”bara så att ni vet, gör inte samma misstag som vi…”), vinner alla i längden.

Tror vi i alla fall!

Och i denna anda räcker Gispo AB ut handen västerut och utökar sin verksamhet genom att etablera sig i Sverige.

Gispo är ett finskt kunskapsföretag med fokus på GIS. Vi erbjuder konsulttjänster inom utbildning, support och vidareutveckling av FOSS4G-applikationer (Free and Open Source Software för Geospational). Företaget grundades 2012 av en eldsjäl efter moget avvägande. Sedan dess har Gispo vuxit ständigt i takt med att efterfrågan på tjänster kopplade till förädling av öppna geodata fortsätter att öka. Idag har Gispo 20+ anställda (2023) med säte i Helsingfors (huvudkontor) samt i Åbo, Joensuu och Stockholm.

Detta är inte ett nollsummespel utan en deg som börjar jäsa under bra förhållanden. Vi har redan verktyg och råvaror och det vi behöver mer av är människor med positiv inställning och ett öppet sinne.

Kom och prata med oss om hur vi kan tillsammans få kakan att växa ytterligare!+